att få mer kontakt med kolven och dels för att få ett kikaren så nära piplinjen som möjligt
Men jag utgår ju ifrån att man kan flytta kindstödet, och alltså ta med stödet till den höjd man vill...
Att man vill ha låga fästen för att få ner kikaren är ju kanske inte något argument?
När man talar om stabilitet handlar det förstås om att få ner tyngdpunkten så lågt som möjligt, vilket man uppnår med ett högt fäste.
Se avståndet mellan din främre hand och ögat som fast, låt oss säga 20cm.
Om du ska bygga din bössa så den passar dig, utan att du måste ta till muskler att hålla den, så ska alltså bössan vara 20cm från undersida till kikare.
Det är nog här dom flesta går vilse, man ser inte ett så stort avstånd som man borde mellan den avslappnade framhanden och ögat med avslappnad nacke. Dom flesta jaktskyttar skjuter ju inte heller med stöd mellan armbåge och hö
ft, utan väljer att ha framhanden långt ut från kroppen.
Nu kan du välja att ha låga fästen och en djup hampster, eller ha höga fästen och en låg hampster, för att uppnå 20cm.
Höga fästen och låg hampster ger ett vapen som har större delen av sin vikt långt ner, alltså mer stabil.
Detta har inget med erfarenhet att göra, mer naturlagar.
En annan stor fördel som jag glömde i mitt första inlägg är att med höga fästen blir skjutställningen sittande betydligt bättre, man kan ställa geväret på knät utan att behöva gamnacke för att se i kikaren.
Att luta sitt gevär gör otroligt lite oavsett sikteshöjd.
Jag förstår att idén med låga fästen kommer från krutvärlden, men den kan inte tillämpas på luftgevärsstytte.
Ingen pajkastning, men hur kan detta ha blivit en sanning med att man "ska" ha låga fästen?
(Det finns två nackdelar med höga fästen, det blir svårare med snabbskytte/rörligtskytte.
Det finns många fördelar, de flesta går att läsa i mitt första inlägg.)