Diana MODELL 5 D.R.P.

[G0LI4T]

Man är väll helknäpp som tar sig an så här gamla skrotpickor, men de är ju så jäkla kul när man får liv i dom igen.
För att följa länken så måste du registera dig.

Har läst på något fora om att någon fått tag i en i nyskick i kartong, en samlares dröm...
Denna är INTE i nyskick hehe.
Ommålad och totalt förstörd blånering av att någon försökt slipa av den.

Diana MODELL 5 D.R.P. har inget med den populära Diana 5 att göra.
Denna modell tillverkades under mellankrigstiden.
Modellen kan vara svår att hitta, så även om skicket var rent uselt på denna, så är det värt ett försök.
Började riva isär den, och de va INTE lätt för allt satt som berg.
För att följa länken så måste du registera dig.

Fjädern va det noll förspänning på, absolut helt slut.

Så efter lite färgborttagning och polering, så blånerade jag om rubbet.
För att följa länken så måste du registera dig.

För att följa länken så måste du registera dig.

För att följa länken så måste du registera dig.

För att följa länken så måste du registera dig.

Nu ska den ihop igen.
Ny pistongpackning är gjord, den gamla hade tagit skada av diabol rester som kommit in via tranferkanalen.

Träbiten ska bara oljas in, så den behåller sin patina.
För att följa länken så måste du registera dig.

Det blir en kapad Maccari HW30 fjäder som får flytta in, de va den enda jag hittade som hade samma tråd och mått.
Bakre siktet saknas, så där blir det till att leta runt lite.

// Golle

[eddie]

Träbiten ska bara oljas in, så den behåller sin patina.

Men du har förbättrat blåneringen ser jag, kolven var väl annars mörkbetsad och lackad?

[G0LI4T]

Jag tror att den en gång i tiden hade samma typ av "oljebetslack" som de flesta pickor från den tiden hade. Man strök helt enkelt på en färgad oljelösning som fick dra in i trät och sedan härda.
Träbiten verkar inte omslipad utan endast sleten av bruk.

Blåneringen va helt kass, näst intill gravrost och sandpapprat, under färgen någon hade sprutat på.
Så för att få tillbaka lita av dess charm, så va de inte mycke annat att göra än att blånera om den.

Som jag skrivit tidigare så skulle jag aldrig ge mig på en samlarbysse, om den är orörd, oavsett skick.
Men är de redan "förstört" sedan tidigare, så är det en liten utmaning att få den att se orörd ut igen.
Ska bli kul att dra iväg några skott med den.
Räfflingen i pipan ser OK ut, så de bör gå att få den att skjuta rakt.
Avtrycket är som det är, och det får man leva med, inget att ge sig på och försöka "förbättra" utan de får bli brukaren som får anpassa sig istället.

[Oden]

Den stora kicken tycker jag är ju just att riva ner ett "vrak"för att sedan i slutändan få ihop en fullt fungerande tingest.Bra jobbat

[eddie]

Blåneringen va helt kass, näst intill gravrost och sandpapprat

Ja det har du gjort bra! Bitarna ser ju nästan nya ut

[gubbe]

men de är ju så jäkla kul

Ja och en bra tråd blev det.

[G0LI4T]

Ja att fixa med dessa gamla godingar är rena meditationen,
För de mesta går det att få ihop gamlingarna, för de flesta är mycket välbyggda och outslitliga.
Delar finns det att få tag på, dels har man samlat på sig en rätt skaplig reservdelsbank själv, sedan så finns ju mycket även på "firman" och på Tommys.

Det finns några stycken samlare i Sverige, som är riktigt duktiga på gamla luftpickor, själv så är jag mera åt bössor. Det är en inspiration att se andra meka och renovera och Odens Gamo samling går inte av för hackor. Skitkul att någon tagit sig an det fabrikatet.

Diana bössor va ju för bara något år sedan, något som varenda kotte skulle samla på.
Va ju mer eller mindre omöjligt att bjuda in något till vettiga priser.
Nu har det väll lugnat ner sig lite, så det kan vara värt att börja leta lite igen.
Har en riktigt gammal D50 på väg hem, så nu saknas det "bara" 3 bössor av 10, så är den modellserien färdigsamlad.
Sedan blir det nog till att börja rensa av lite, för nu ligger de snart bössor och reservdelar i varenda vrå.

[G0LI4T]

Nu är pickan ihopplockad, ska ge mig i kast med att fixa till träbiten, sedan blir det provskjutning.

Hittade ett sikte hos en samlare i Tyskland, hoppas bara att det är rätt variant, för det fanns tydligen två olika bredder på kilspåret.

Återkommer med tavlor och bilder när den är klar.