Luftvapen.info

När jag tömde blysmulorna ur kulfånget i soporna idag så slog det mig att det kanske inte är helt ok att göra så. Jag är ingen miljöexpert eller trädkramare men man kanske borde samla sitt bly och lämna in det på närmsta miljöstation istället..? I dessa tider med straffskatt på diesel och plast i haven så kanske man ska tänka sig för...
Hur gör ni andra?

Jag har en plastback som jag samlar bly i. När den blir full skall jag bestämma mig för om jag skall börja gjuta kulor eller sälja det.
Jag har andra backar för mässing, koppar och aluminium.

Metallåtervinningen på kommunens återvinningscentral.

Jag brukar tömma kulfånget i en påse. Den kommer åka till metallåtervinningen när det är dags.

Det är ju lite olika i olika kommuner .. ja hade väl ca 1.5 kg . Pratade med en av dom som jobbar där .som jag fö känner .. över en köpp kaffe kom vi fram till att blyet gör sig bäst i bilbatteriåtervinningen rent miljömässigt även om metallåttervinningen hade varit rätt enligt deras folder .. dock blir det fel men rätt då om han så..

Om jag kommer ihåg rätt var det ett fall i England för några år sedan då miljöorganisationer kom ganska långt med kravet på en lag om blyfri ammunition i alla sammanhang där de avskjutna kulorna inte kunde samlas upp på ett kontrollerat sätt. Kravet om lagen "föll på tröskeln" när man inte kunde presentera ett enda vetenskapligt bevis för att blyammunition är miljöfarligt. (Vilket låter helt logiskt eftersom blyammunition använts vid jakt och krig i flera hundra år och vi ännu inte har sett någon stor miljöpåverkan på grund av detta.) Ute i naturen löses blyet inte upp och ingår inte i föreningar med andra ämnen såvida det inte löses med syror eller hettas upp kraftigt, vilket inte brukar ske i naturen.
Det är inte fel att samla ihop blyskrotet, men det är inte miljöfarligt såvida man inte äter det eller eldar det. Slänga blyet i soporna är alltså kontraproduktivt eftersom sopor i allmänhet eldas. Bättre då att gräva ner det så att inga fåglar får för sig att det är sand som lämpar sig att äta. (Fåglar äter sand för att underlätta sin matsmältning. Får dom i sig bly i för stor mängd blir dom förgiftade.)
Detta är det senaste jag har hört och läst.

atte69 skrev:Det är ju lite olika i olika kommuner .. ja hade väl ca 1.5 kg . Pratade med en av dom som jobbar där .som jag fö känner .. över en köpp kaffe kom vi fram till att blyet gör sig bäst i bilbatteriåtervinningen rent miljömässigt även om metallåttervinningen hade varit rätt enligt deras folder .. dock blir det fel men rätt då om han så..

Låter helt rätt i min öron (ögon?) och kanske är nåt man skall påpeka för personalen på återvinningen?
Personligen har jag en kompis som börjat med svartkrut så jag tror jag vet vart mitt blyskrot skall ta vägen. (20 kg kanske? Vet inte så noga.) Han har planer på att skilja blyfragmenten från pappret (måltavlor) med vattenbad.

Larzzon skrev:Jag brukar tömma kulfånget i en påse. Den kommer åka till metallåtervinningen när det är dags.

Blackpowder är säkert sugen på det annars Larzzon

många bra synpunkter! Blir till att samla ihop skrotet och lämna på återvinningscentralen i fortsättningen!

jag har smält det mesta av mitt blyskrot till tackor som vi använder som tyngder i hummertinorna ,, när man smälter blyet hamnar alla föroreningar. papper,barr ,löv mm överst ,bara å fiska upp med stålspattel ,,kvar blir helt rent bly .

Skyttesportförbundet har tagit fram en vitbok om bly och skytte. Den beskriver riskerna på ett mycket bra sätt. Du hittar den på förbundets hemsida:
För att följa länken så måste du registera dig.

Har också funderat på detta med blyavfall. Bra info här.


Skickat från min iPhone med Tapatalk

atte69 skrev:när man smälter blyet hamnar alla föroreningar. papper,barr ,löv mm överst ,bara å fiska upp med stålspattel ,,kvar blir helt rent bly .

Är min erfarenhet från min bardoms metallåtervinning för alla avancerade metallgjutningsexperiment. Att tvätta ur pappersfnas från måltavlor, innan man smälter blyet för att gjuta kulor, är en överloppsgärning. Håll gärna til utomhus. DEt kan ju ryka Men framför allt slipper man sabba golv om man spiller / välter ut smältor.

(Dock hällde jag ut klart överhettad, vitglödande aluminium, ca 5 dl på vår betongtrappa, då den experimentella gips / sandformen sprack. Konsekvensen blev en explosion som slungade stora loskor av vitglödande aluminium genom luften i alla riktningar. Helvete vilken änglavakt jag och min kompis hade. Jag tänker med fasa på vad som skulle kunna ha hänt, om vi träffats av den flygande metallen. Jag var ca 13 år. "Incidenten" är en av de där episoderna som får mig att tänka att det är ren tur att jag överlevde barndomen.

Betongtrappen sprängdes i stycken, så mamma blev inte glad. Jag satte igång att snickra betongformar för att återställa trappen med litet betonggjutning. Första gången i mitt liv, och utan att be någon om råd. Tyvärr hade jag bara tunn masonit för formen, samt underskattade hur mycket stödkonstruktion som krävdes.

Resultatet blev en sjövilt sned trapp, som såg ut som en drucken dåre varit framme. Den hade liksom utsvängda kjolar till sidor. Tyvärr var det ju armerad betong, så mamma fick leva med eländet... Det var verkligen litet pinsamt, för alla gäster det påföljande decenniet kommenterade undrande yttertrappen.

Det går alltså att överdriva spänningsmomentet i metallgjutning. )

Använd läderhandskar! Särskilt armar, men ja hela kroppen skall vara klädd. Uppfällda kragar och tillknäppt är inte fel. Att svettas vid gjutning och smide är normalt.

Särskilt fötter ligger risigt till om det går åt hevte, så trätofflor med tjockt läder är en klassiker, och ganska bra. Ett grovt förkläde är ju klassisk vad smeder och gjuteriarbetare bär. Att skyddsglasögon är en bra ide är väl självklart.

"Safe sex" motsvaras av "säker metallgjutning", viket är skitkul. Fram med kultången nu!

PS Delvis är skälet till utläggningen, är att man troligen hanterar en betydligt större metallsmälta, än vid tennsoldatsgjutning.

jag anskaffade gratis bly för några år sedan , fick hjulvikter av en däckhandlare som jag smälte ner och rensade , och efter det gjöt små fina blytackor , så har ca 140kg som jag gjuter egna kulor av i bland , har bly livet ut tror jag så ta vara på det bly ni samlar upp !!

Hur länge sedan var det? Jag har en känsla av att hjulvikterna nuförtiden innehåller / har lägre blyhalt.

Luftpangarn skrev:Hur länge sedan var det? Jag har en känsla av att hjulvikterna nuförtiden innehåller / har lägre blyhalt.

är 3 år sedan nu , jo jag fick rensa bort zinkvikerna och köra de till metallåtervinningen
hade tur att få tag på bly så , då det i framtiden kommer bli allt svårare att få tag på just bly som privatperson

Luftpangarn skrev: Jag har en känsla av att hjulvikterna nuförtiden innehåller / har lägre blyhalt.

Stämmer säkert. Exempelvis Biltemas balanseringsvikter innehåller endast zink. Klipp från riksdagen.se som indikerar 0% bly.. På skroten finns det säkert bly fortfarande.

I EU-direktivet 2000/53/EF ställs krav på förbud av bly i hjulvikter @ balanseringsvikter till däck. I artikel 4 avsnitt 2 står det: "Medlemsstaterna försäkrar att material och komponenter i bilar som marknadsföres efter den 1 juli 2003 inte innehåller bly, kvicksilver, kadmium eller hexavalent krom."

Alltså, jag fattar nog inte riktigt ballistik.

Energin hos kulan är våldsamt mycket mer beroende av hastigheten, än kulans massa.

Energin= massan x hastigheten x hastigheten

Osså dividerar man med två, om man inte är nära ljushastigheten "c", som med elektroner och sånt, då blir det E= M x C x C, dvs E=MC^2 - men det är inte så relevant vid luftskytte Men skit i tvåan i nämnaren vid våra hastigheter,, det påverkar inte den relativa betydelsen av massa i förhållande till hastighet.

Alltså, vi har en viss energi att tillgå, dvs 10J. Antingen skjuter vi en lätt (och troligen lika stor, av tekniska skäl i gevärspipan) kula av tex zink i hög hastighet eller en tung kula av bly med lägre hastighet.

Varför är en tung kula att föredra? Eftersom båda kulorna har samma fysiska storlek, är det lika känsliga för att ta upp sidvind - stil med ett segel. Men eftersom de har samma energi frammåt, är de lika tröga att knuffa ur bana i sidled.

Fast i stridsvagnsprojektiler o.dyl, använder man gärna tex (utarmat, dvs lågradioaktivt) uran, eftersom det har (ännu) högre densitet än bly. Där verkar inte riktigt resonemanget förklara så mycket.

I våra gevär / pistoler, är volymen i pipan avgörande för... överförd hastighet? Eller energi? Hur relaterar det till stridsvagnskanoner?

Kanske är uranlegeringar mycket hårdare än bly också?

Poängen är, är zinkkulor verkligen mycket sämre för oss? Visst, ren zink är hårdare och mer skört än bly.

Jag skulle vilja ha en förklaring. Vad består JSBs blyfria av för legering? Varför är de så mycket dyrare?

Kan någon förklara?

Bly är suveränt.Mjukt, tungt och billigt.

Mjukt så ät det deformeras = tätar bra i pipan.
Tungt så att projektilerna inte blir för lätta med tanke på att den optimala formen för en luftvapenprojektil är ganska "osolid".

I stort sett alla andra legeringar är hårdare och dyrare.
Jag har zinkprojektiler med plastkjol, men de skjuter skit, studsar ut ur kulfånget och är svåra att återvinna.
Jag har även äldre tennprojektiler, även de skjuter ganska illa.

JSB's blyfria har jag inte testat.

Luftpangarn skrev:Alltså, jag fattar nog inte riktigt ballistik.

Energin hos kulan är våldsamt mycket mer beroende av hastigheten, än kulans massa.

Energin= massan x hastigheten x hastigheten

Osså dividerar man med två, om man inte är nära ljushastigheten "c", som med elektroner och sånt, då blir det E= M x C x C, dvs E=MC^2 - men det är inte så relevant vid luftskytte Men skit i tvåan i nämnaren vid våra hastigheter,, det påverkar inte den relativa betydelsen av massa i förhållande till hastighet.

Alltså, vi har en viss energi att tillgå, dvs 10J. Antingen skjuter vi en lätt (och troligen lika stor, av tekniska skäl i gevärspipan) kula av tex zink i hög hastighet eller en tung kula av bly med lägre hastighet.

Varför är en tung kula att föredra? Eftersom båda kulorna har samma fysiska storlek, är det lika känsliga för att ta upp sidvind - stil med ett segel. Men eftersom de har samma energi frammåt, är de lika tröga att knuffa ur bana i sidled.

Fast i stridsvagnsprojektiler o.dyl, använder man gärna tex (utarmat, dvs lågradioaktivt) uran, eftersom det har (ännu) högre densitet än bly. Där verkar inte riktigt resonemanget förklara så mycket.

I våra gevär / pistoler, är volymen i pipan avgörande för... överförd hastighet? Eller energi? Hur relaterar det till stridsvagnskanoner?

Kanske är uranlegeringar mycket hårdare än bly också?

Poängen är, är zinkkulor verkligen mycket sämre för oss? Visst, ren zink är hårdare och mer skört än bly.

Jag skulle vilja ha en förklaring. Vad består JSBs blyfria av för legering? Varför är de så mycket dyrare?

Kan någon förklara?

Det du missar är rörelsetrögheten. Det behövs mer kraft ju högre massan är på den kropp man skall flytta, m.a.o. är en tyngre kula mindre påverkad av vind än en lättare om kulorna har samma storlek, form och hastighet. Dock, är vapnet begränsat i effekt blir hastigheten på den tyngre kulan lägre än hos den lättare och den kommer då befinna sig i vinden längre tid än den lättare vilket då medför att vinden får längre tid på sig att påverka kulans bana varför det inte alltid kanske är helt säkert att en tyngre kula är mer stabil i vind än en lättare.

Energin är, som du skrev, beroende av kulans massa och hastighet. För att uppnå önskad anslagseffekt kan man laborera med dessa bägge och vilken man väljer att öka beror på olika omständigheter som hur långt eldrör man kan tänka sig ha och hur kraftig drivladdning. Ett längre eldrör ger kulan längre tid att accelerera, under förutsättning att drivladdningen kan uppehålla trycket längs med hela eldrörets längd.
Ett motsatt exempel till uranammunitionen du nämner är höghastighetskulorna som militären började använda på 60-talet (tror jag det var). Ett exempel var amerikanarnas M16 som hade en ganska liten kula men med hög hastighet som kunde ställa till med fasansfulla skador när den träffade mjuka mål, som en människokropp, på grund av att den överförde mer av sin energi till målet och ofta välte när den träffade. Det var mycket debatt om detta under Vietnamkriget, om att amerikanarna använde "inhumana" vapen.
Mitt plutonbefäl i lumpen tyckte M16 var skit och var heller inte överförtjust i AK5 som då planerades för svenska försvaret. Enligt mitt befäl räckte det för FNL att gömma sig bakom några buskar för att vara skyddade från M16-gevären medan AK47 sköt rakt igenom fullvuxna träd. Han tyckte svenska försvaret skulle behålla AK4 istället för att byta till AK5.
Vårt prickskyttegevär 90 har väl också en ganska liten kula men hög hastighet? Jag vet inte så mycket om denna då jag gjorde lumpen 10 år innan. (Och AK4 användes av prickskyttarna i de vanliga infanterikompanierna, vilket tydligen inte var så lyckat varför det särskilda prickskyttekompaniet på mitt regemente hade Mauser.)

Det finns säkert andra här inne som kan betydligt mer om sånt här än vad jag kan.

Tillägg:
Dock är det massor med olika faktorer som påverkar vilket hastighet en kula får och detta kan medföra att en tyngre kula faktiskt kan få mer anslagsenergi än vad en lättare kula får i samma vapen även om detta i en "perfekt värld" inte skall kunna inträffa.

Luftpangarn skrev:Alltså, jag fattar nog inte riktigt ballistik.

Energin hos kulan är våldsamt mycket mer beroende av hastigheten, än kulans massa.

Energin= massan x hastigheten x hastigheten

Osså dividerar man med två, om man inte är nära ljushastigheten "c", som med elektroner och sånt, då blir det E= M x C x C, dvs E=MC^2 - men det är inte så relevant vid luftskytte Men skit i tvåan i nämnaren vid våra hastigheter,, det påverkar inte den relativa betydelsen av massa i förhållande till hastighet.

Alltså, vi har en viss energi att tillgå, dvs 10J. Antingen skjuter vi en lätt (och troligen lika stor, av tekniska skäl i gevärspipan) kula av tex zink i hög hastighet eller en tung kula av bly med lägre hastighet.

Varför är en tung kula att föredra? Eftersom båda kulorna har samma fysiska storlek, är det lika känsliga för att ta upp sidvind - stil med ett segel. Men eftersom de har samma energi frammåt, är de lika tröga att knuffa ur bana i sidled.

Fast i stridsvagnsprojektiler o.dyl, använder man gärna tex (utarmat, dvs lågradioaktivt) uran, eftersom det har (ännu) högre densitet än bly. Där verkar inte riktigt resonemanget förklara så mycket.

I våra gevär / pistoler, är volymen i pipan avgörande för... överförd hastighet? Eller energi? Hur relaterar det till stridsvagnskanoner?

Kanske är uranlegeringar mycket hårdare än bly också?

Poängen är, är zinkkulor verkligen mycket sämre för oss? Visst, ren zink är hårdare och mer skört än bly.

Jag skulle vilja ha en förklaring. Vad består JSBs blyfria av för legering? Varför är de så mycket dyrare?

Kan någon förklara?

Luftvapen kan inte riktigt jämföras med krutvapen, särskilt inte militära sådana. Utarmat uran har mycket riktigt en högre täthet än bly, vilket gör att projektiler tillverkade av sådant material har mer massa/tyngd jämfört med föremål av samma storlek men med en annorlunda materialsammansättning. När man ska slå hål på en stridsvagn krävs det att man koncentrerar energin i en så liten punkt som möjligt för att få bästa möjliga genomslagskraft. Stridsvagnsprojektiler ser ofta ut som kastpilar med en liten nål där fram (ok, kanske inte världens bästa beskrivning, men du fattar) Ju mer massa dessa små nålhuvuden har, desto bättre effekt på målet. Utarmat uran har också den fördelen att det är pyrofort, dvs det kan självantända utan någon låga eller gnista. Vid en träff kan alltså en uranprojektil antända både bränslet och ammunitionsförrådet och ställa till med stor skada på en fientlig stridsvagn.

När det gäller luftvapen så pratar vi om betydligt beskedligare krafter. Blyfria diaboler innehåller i regel zink och tenn i legering med varandra. Kanske lite aluminium också. Dessa ämnen är något dyrare än bly och kräver sannolikt mer bearbetning. Bly, däremot, är billigt, mjukt och lättbearbetat. Blyfria diaboler är, som dom flesta märkt som skjutit med dom, hårdare än blydiaboler. Dock inte tillräckligt hårda för att skada en luftvapenpipa. Dom är lättare också, vilket gör dom synnerligen lämpade för vapen med låg effekt, exempelvis kolsyrevapen. Däremot är dom inte särskilt väl lämpade för fjädervapen. Dels är alltför lätta projektiler dåliga för fjädervapen, eftersom det krävs ett visst motstånd i form av en luftkudde för att inte pistongen ska slå i botten när man trycker på avtryckaren. Om projektilen är för lätt så att motståndet uteblir är det nästan som att torrskjuta vapnet, vilket kan skada vapnet. Lätta projektiler är heller inte bra ur precisionssynpunkt, eftersom dom har en högre utgångshastighet. Vid en alltför hög hastighet tenderar diabolerna att bli instabila och börja wobbla i luften. Det gäller att ligga inom ett bra hastighetsintervall som är lagom, för bästa precision. Fokus bör vara på att träffa målet, inte att spräcka ljudvallen. Tyngre projektiler behåller sin anslagsenergi längre och har mer kraft kvar vid målet, jämfört med lättare projektiler som tappar kraft betydligt snabbare. Bly är mjukt och formar sig fint efter räfflorna i pipan (=bra precision). Blyprojektiler ger också en smörjande effekt i pipan när man skjuter dom. Blyfria diaboler har tidigare varit rena skräpet, men numera finns det sorter som på allvar kan konkurrera med blydiabolerna precisionsmässigt. En del blyfria sorter har tydligen vad jag läst fått en del ämnen tillsatta som gör att man får en liknande smörjeffekt som när man skjuter blydiaboler. Huruvida detta stämmer eller inte är jag inte särskilt insatt i. Grejen är i alla fall att blyfria diaboler blir allt bättre, och att det snart i princip bara är en prisfråga. Folk kommer givetvis att fortsätta skjuta med det billigare blyet, om inte miljödårarna förbjuder det.

Vad gäller återvinningen av blyet så vill jag inte gärna lämna bort det till metallåtervinning. Jag vill återanvända det och antingen gjuta egna diaboler eller göra små blykulor till min slangbella. Det sista låter mer sannolikt.

Alla pratar om att ta bort/avstå från det farliga blyet (som dom inte tror e så farligt egentligen) å istället skjuta blyfritt... ja men !!! Zink å tenn !! E de bättre .. ja de e blyfritt ... har man bly i ett akvarium så funkar det men zink så dör fiskarna ..men det är nog ofarligt de ...eller?

Luftpangarn skrev:Varför är en tung kula att föredra?

En tung kula i liten storlek (vilket ger bättre BC) är väl det man vill uppnå generellt, inte nödvändigtvis så total-tung kula som möjligt. Om guld var billigare än bly skulle vi säkert använda det som fyllning i stället. Rena kopparkulor ökar i popularitet för jägare som vill ha blyfritt kött, men då koppar är lättare och man inte vill ha för långa kulor tvingas de flesta gå ner något i kulvikt. Fördelen är att man får högre hastighet vilket kan vara bra för att kulan skall expandera tillräckligt med den hårdare kopparn. Nackdelen är att anslagsenergin minskar snabbare och den vanliga kalibern 6,5mm (Mauser) får problem att nå upp till kravet för klass 1 För att följa länken så måste du registera dig.

och det lobbas för nya regler För att följa länken så måste du registera dig.

Med grov kaliber (stor diameter) kan man överföra mer energi snabbare, dvs. det räcker med kortare pipa men kulan bromsas snabbare av luftmotståndet. Idealet för vanliga krutgevär (ej inräknat cal .50 od) anses oftast ligga på 6-7mm. Stridsvagnsprojektilen i uran (underkalibrig) kombinerar det bästa av två världar, åtminstone i teorin. I pipan har den "full diameter" men några meter efter mynningen trillar de lätta sidorna av och det extra tunga "spjutet" fortsätter i extremt hög hastighet. Som kuriosa skall uranet ligga i skivor, typ staplade enkronor för att "spjutet" skall avge energin i anslagspunkten i stället för att böja sig och studsa iväg, enligt befälet när jag gjorde lumpen på en Centurion.. Samma princip skall även finnas på vanlig gevärsammunition, dock inget jag sett i verkligheten. Bild för principillustration.

För att följa länken så måste du registera dig.

atte69 skrev:Alla pratar om att ta bort/avstå från det farliga blyet (som dom inte tror e så farligt egentligen) å istället skjuta blyfritt... ja men !!! Zink å tenn !! E de bättre .. ja de e blyfritt ... har man bly i ett akvarium så funkar det men zink så dör fiskarna ..men det är nog ofarligt de ...eller?

Ja, själv är jag inte helt övertygad om bly-ammunitionens farlighet. Men så har jag ju alltid haft en djup misstro gentemot politiker, massmedia och mainstream-vetenskapen. Det bästa är förstås att lämna in sitt blyskrot till återvinning, men jag tror inte det är så farligt att kasta avfallet i soppåsen. Här i Sverige finns i regel bra reningsfilter på våra förbränningsanläggningar. Skulle vilja påstå att det är betydligt farligare att smälta metallen själv i återvinningssyfte, som så många här (inklusive jag själv) vill. Jag kan ju förstås ha fel, men det är bara vad jag själv tror.