Unna dig nytt vapen till denna säsong?
Det är bara att inse. De flesta hobbies har en förmåga att spåra ur i någon variant på samlande. Det gäller i viss mån tom symaskiner och svarvar!
Nu kan man ju samla på olika sätt. Inom min andra hobby, modelljärnvägar, finns det litet roliga tyska kategoriseringar.
"Schachtelbahner" = folk som låter grejorna ligga i kartongerna. Dessa dårfinkar, kan tom köpa tomkartonger. (Som jag oftast kastar.) Om vi har några sådana samlare vet jag inte?
"Regalbahner" = folk som har grejorna i bokhyllor och vitriner. Det motsvaras väl av att ha samlingen av bössor och pickor på väggen.
"Teppichbahner" = folk som då och då bygger upp en bana på golv och mattor hemma, och kör sina saker. Det motsvaras nog av 95% svenska luftvapenägare. Bössan i sommarstugan tas ut och luftas några gånger om året, eller tom med några års mellanrum. (En av medlemmarna i min tågförening har ett okänt antal ånglok, men jag uppskattar det till et 40-tal. Vilket torde vara bland de mest extrema samlingarna av livesteamlok i världen. Som lokförare är han mer "hellre vill, än bra", men vad farao, han är passionerad och har kul. Det gäller väl väldigt många skyttar också?! Och litet hjälp av andra med tekniken, är ju ett av skälen till detta forum!)
Sista kategorin har ingen lätt komisk benämning. Folk som vill köra sina tåg så ofta som möjligt. På gemensamma eller andras banor. Somliga har möjlighet att bygga en egen bana - det gäller ju skytte också. Några av oss skjuter dessutom litet desperat inne i lägenheter, hus och garage.
Men väldigt många av oss ägnar sig nog snarast av en kombination av ovanstående. Vilket förklarar bylines här i forumet, med personliga listningar av vapen. Och nog skrattar i alla fall jag självigenkännande, till signaturer som "man kan aldrig få för många luftgevär" eller "den som har flest prylar när han dör, vinner".
(Jag har i flera år sagt att jag skall sälja av minst halva min vagnpark, för det finns inte ens en teknisk möjlighet för mig att släpa med mig vagnarna, eller för den delen ha tid att köra dem, även om jag roterar tågset. Och med mindre än att jag kan lägga vantarna på ett äkta koleldat lok, får ett spriteldat och två gaseldade räcka!)
Men nog kliar det väl extra i "jag vill ha"-generna, när vårsolen tittar fram, och skyttesäsongen börjar?
Min tekniska experimentlusta har jag börjat tillfredsställa, genom att söka reda på och beställa kinesiska återfyllningsbara 12g CO2 kapslar (med rätt dimensioner!), samt en fylladapter som skruvas på en Sodastreamtub.
Ganska onödigt projekt, för billiga engångskapslar från Tyskland funkar ju jättebra. Men nu har jag hållit på med iden ända sedan jag återupptog skyttet, och då huvudsakligen med CO2 drift. Blir det bra, kan det bli så att jag börjar sälja prylarna i större skala. (Men någon billig lösning är det inte. Jämförbart med PCP fotpump i kostnad, men om man inte skjuter mycket, är engångskapslar ännu billigare. Dock alltid bekvämare än PCP och engångskapslar.)
Dock vad gäller vapen, är jag på tekniska grunder, tills vidare nöjd med listningen i min signatur. MEEEN, nog kan man väl hitta något svepskäl till att köpa något?!?
Ett tag var jag inne på Umarex Walther bygelrepeater, för en .22 LR Winchestervariant har legat på min önskelista i fyra decennier, och denna bössa kommer väldigt nära. Dock har den inte kantig pipa.
Men ärligt talat är den alldeles för lik mitt Umarex Hämmerli 850, för att jag skall kunna motivera köp inför mig själv. (Jag är inte bombsäker, men jag tror bygelrepeatern också har Lothar Walther pipa, liksom Hämmerli 850, så de är verkligen lika.) Med snabbfästen funkar det geväret både med öppna truglo öppna riktmedel, och kikarsikte. Men det är klart, litet mer klassiskt amerikanskt "buck horn"-sikte, som bygelrepeatern har, vore ju kul. (Otroligt effektivt att ultrasnabbt hitta mål med. Särskilt värdefullt vid rörliga mål, så man förstår siktets populäritet.)
Nu har ju Umarex släpp en slätborrad bygelrepeater variant, som också har "buck horn"-style sikte. Vilket är ungefär det vettigaste inköpsargumentet.
Precisionen är ju inte på långa vägar jämförbar med Walther bygelrepeatern.
Men stocken ser snyggare ut. Och bössan är billigare - om man inte efterhandskompletterar med äkta trästock.
Fast det vettigaste argumentet, är ju helt enkelt lekargumentet. Den laddas ju tom som på förebilden, med patroner, som sedan slängs ur vid repetition! Mer vilda västen får man ju leta efter!
Och den använder samma hylsor / patroner som min Colt SAA.
Det finns dock en allvarlig invändning mot leksaken. Det kommer bli ett helsicke att hitta och plocka upp hylsor på marken. Svinn får man räkna med, och hylsorna går lös på 20kr/st. Men allra värst är, att man får vara djäkligt noggrann med att blåsa rent hylsorna, så man inte matar in grus och sand i geväret - eller ännu värre, min Colt SAA, som verkligen skjuter bra. (Inte papptavle-bra, men ändå.)
Men som sagt, det kliar i spenderfickan...
Någon annan här med mer eller mindre vettiga vårkänslor på skyttefronten?
"Schachtelbahner" = folk som låter grejorna ligga i kartongerna. Dessa dårfinkar, kan tom köpa tomkartonger. (Som jag oftast kastar.) Om vi har några sådana samlare vet jag inte?
"Regalbahner" = folk som har grejorna i bokhyllor och vitriner. Det motsvaras väl av att ha samlingen av bössor och pickor på väggen.
"Teppichbahner" = folk som då och då bygger upp en bana på golv och mattor hemma, och kör sina saker. Det motsvaras nog av 95% svenska luftvapenägare. Bössan i sommarstugan tas ut och luftas några gånger om året, eller tom med några års mellanrum. (En av medlemmarna i min tågförening har ett okänt antal ånglok, men jag uppskattar det till et 40-tal. Vilket torde vara bland de mest extrema samlingarna av livesteamlok i världen. Som lokförare är han mer "hellre vill, än bra", men vad farao, han är passionerad och har kul. Det gäller väl väldigt många skyttar också?! Och litet hjälp av andra med tekniken, är ju ett av skälen till detta forum!)
Sista kategorin har ingen lätt komisk benämning. Folk som vill köra sina tåg så ofta som möjligt. På gemensamma eller andras banor. Somliga har möjlighet att bygga en egen bana - det gäller ju skytte också. Några av oss skjuter dessutom litet desperat inne i lägenheter, hus och garage.

Men väldigt många av oss ägnar sig nog snarast av en kombination av ovanstående. Vilket förklarar bylines här i forumet, med personliga listningar av vapen. Och nog skrattar i alla fall jag självigenkännande, till signaturer som "man kan aldrig få för många luftgevär" eller "den som har flest prylar när han dör, vinner".
(Jag har i flera år sagt att jag skall sälja av minst halva min vagnpark, för det finns inte ens en teknisk möjlighet för mig att släpa med mig vagnarna, eller för den delen ha tid att köra dem, även om jag roterar tågset. Och med mindre än att jag kan lägga vantarna på ett äkta koleldat lok, får ett spriteldat och två gaseldade räcka!)Men nog kliar det väl extra i "jag vill ha"-generna, när vårsolen tittar fram, och skyttesäsongen börjar?
Min tekniska experimentlusta har jag börjat tillfredsställa, genom att söka reda på och beställa kinesiska återfyllningsbara 12g CO2 kapslar (med rätt dimensioner!), samt en fylladapter som skruvas på en Sodastreamtub.
Ganska onödigt projekt, för billiga engångskapslar från Tyskland funkar ju jättebra. Men nu har jag hållit på med iden ända sedan jag återupptog skyttet, och då huvudsakligen med CO2 drift. Blir det bra, kan det bli så att jag börjar sälja prylarna i större skala. (Men någon billig lösning är det inte. Jämförbart med PCP fotpump i kostnad, men om man inte skjuter mycket, är engångskapslar ännu billigare. Dock alltid bekvämare än PCP och engångskapslar.)
Dock vad gäller vapen, är jag på tekniska grunder, tills vidare nöjd med listningen i min signatur. MEEEN, nog kan man väl hitta något svepskäl till att köpa något?!?
Ett tag var jag inne på Umarex Walther bygelrepeater, för en .22 LR Winchestervariant har legat på min önskelista i fyra decennier, och denna bössa kommer väldigt nära. Dock har den inte kantig pipa.
Men ärligt talat är den alldeles för lik mitt Umarex Hämmerli 850, för att jag skall kunna motivera köp inför mig själv. (Jag är inte bombsäker, men jag tror bygelrepeatern också har Lothar Walther pipa, liksom Hämmerli 850, så de är verkligen lika.) Med snabbfästen funkar det geväret både med öppna truglo öppna riktmedel, och kikarsikte. Men det är klart, litet mer klassiskt amerikanskt "buck horn"-sikte, som bygelrepeatern har, vore ju kul. (Otroligt effektivt att ultrasnabbt hitta mål med. Särskilt värdefullt vid rörliga mål, så man förstår siktets populäritet.)
Nu har ju Umarex släpp en slätborrad bygelrepeater variant, som också har "buck horn"-style sikte. Vilket är ungefär det vettigaste inköpsargumentet.
Men stocken ser snyggare ut. Och bössan är billigare - om man inte efterhandskompletterar med äkta trästock.
Fast det vettigaste argumentet, är ju helt enkelt lekargumentet. Den laddas ju tom som på förebilden, med patroner, som sedan slängs ur vid repetition! Mer vilda västen får man ju leta efter!
Det finns dock en allvarlig invändning mot leksaken. Det kommer bli ett helsicke att hitta och plocka upp hylsor på marken. Svinn får man räkna med, och hylsorna går lös på 20kr/st. Men allra värst är, att man får vara djäkligt noggrann med att blåsa rent hylsorna, så man inte matar in grus och sand i geväret - eller ännu värre, min Colt SAA, som verkligen skjuter bra. (Inte papptavle-bra, men ändå.)
Men som sagt, det kliar i spenderfickan...
Någon annan här med mer eller mindre vettiga vårkänslor på skyttefronten?
