Ur militär synvinkel behöver man ju inte nödvändigtvis döda motståndarna. Det räcker ju att försätta dem ur stridbart skick. "Få bort dem från slagfältet" så att säga.
Vad jag förstått var det just den logiken som låg bakom de romerska legionärernas typiska mycket korta svärd. Det omedelbara målet på slagfältet, var "bara" att åsamka tillräcklig skada.* Och då var det inte alls bra om ens vapen krävde tid och ansträngning att dra ur kroppen på en motståndare.
Under en tid, innan det rökfria krutet kom, såg många kolsyredrift av vapen som den framtidens krigsteknologi. Och då talar vi ju tom om en aning lägre tryck än 850psi / 60bar, vid normala temperaturer. Sisådär 50bar vid +20C har jag för mig. (Vad fan de tänk sig göra på vintern, med kolsyrebössor, frågar man sig?) Värt att betänka är att alla moderna
PCP vapen med tryckregulator, typiskt sett jobbar med sådär 55-65bar.
Med tillräckligt lång pipa och grov kaliber, är det ju inte så svårt att slå ut en motståndare. Jag kan inte räkna på saken, men jag gissar att .50 kaliber med gevärslång pipa och 850psi/60bar lämnar något i stil med ett hundra
Joule? (Kan vara det dubbla, bättre koll har jag inte.) Det där monstruösa "Texan" "luftgeväret", som ju snarare ser ut som något slags "bazooka-blåsrör" av larvig längd och med .50 kaliber, lämnar väl ett par hundra
Joule, vill jag minnas?
I somliga länder - jag vill minnas i sydostasien - är privat innehav av eldvapen totalförbjudet, varför grovkalibriga luftgevär används för jakt. Jag har fått för mig att det funkar upp till typ hjortstorlek. En älg vete fan om det skulle funka, utan extremt djurplågeri, med mindre än att man träffar skallen?!? Men som icke jägare överlåter jag den frågan till andra. Helt klart skulle ingen komma på iden att jaga älg med ett 22lr gevär, med sådär 200J eller nå't.
Värt att fundera på, kanske självförsvarsvapen i stil med HDR50, som drivs med en kolsyrepatron, tydligen går att köpa med 21J effekt i somliga länder. Jag tror kolsyrepatronen då precis räcker till 5-6 skott.
Ur jakt och militär synpunkt handlar det nog väldigt mycket om projektilens egenskaper. Jag har för mig att en modern "compound"-pilbåge ger sådär 50J, och de används ju för jakt. Men avgörande där, lär väl vara den stora och mycket skärande pilspetsen?
För att återgå till litet mer sansade historiska luftvapen, har jag fått för mig att de mest var lyxvapen för rika, att skjuta småvilt med. Och förmodligen också bara ha kul, precis som vi gör! Skjuta prick har människor på sätt och vis roat sig med i urminnes tider.Det må vara sten ur näven, spjut, blåsrör, pilbågar, slangbellor, armborst, krut- eller luftvapen. Ja vad sjutton, kasta pil på puben är ju riktigt klassiskt! Och på engelska pubar var ju även luftgevärsskytte inte ovanligt förekommande förr. Tydligen initierat av drottning Viktoria, som var angelägen om att alla män skulle behärska skytte. (För den som inte varit med på forumet länge, sök på "bell target".)
Förra året la någon här upp bilder och länkar på otroligt fina antika luftvapen. På något sätt hamnade jag på en intressant video som visade renoveringen av just den typ av gevär med inbyggd bälgpump i stocken, som det som livrustkammaren har. I slutet på filmen provskjuter han vapnet, och det duger definitivt som "tivolibössa".

Bättre alternativ än krutdrivna med äkta kort salongsammunition .22sr. "Short Rimfire" / sr finns att köpa, men är mycket dyrare än långa kantantända .22lr. (Om .22sr är identisk med Flobert i dimensionerna, vet jag inte.)
Å andra sidan, om grannar kan gnälla på luftgevärs-"smällar", lär väl inte sr ammunition vara så poppis heller. Nuförtiden går det ju fan inte ens att hitta knallpulver och ollonskott i leksaksaffären!

Dumheter, säger jag bara. Det är kul när det ryker och smäller! Och min hund brydde sig inte ett skit om fyrverkerier - han tyckte bara att allt festande med glada människor var skittrevligt på nyårsafton! Jag tror hysteriska människor lär sina hundar att bli hysteriska. Eller lära sina barna att bli hundrädda etc. (Givetvis måste det finnas undantag. En grannhund är rädd för bollar!

men han gillar över huvud taget inte ståhej. Och när det åskar, ligger han tydligen under soffan och skakar. Men, fan vet vad för slags ägare han först hade? Dem har jag inte mött. Glad och söt hund i övrigt - som otroligt nog ADRIG skäller! Rätt onaturligt, som jag ser det. Inte riktigt min personlighetstyp, men men, han är helt ok som sagt.)
Jag har en väldigt tydlig minnesbild av en oljemålning från typ 1700-tal, som föreställer någon väldigt glad adel/kunglig person på hästrygg, som håller ett luftvapen med halvlång pipa i handen. På undersidan av stocken, framför varbygeln, ser man ett stort klotformigt luftmagasin. Undrar just om det gick att växla? Hästen är litet halvstegrande på språng, det finns jaktsälskap i bakgrunden. Och tavlan tycks också visa exempel på typiska jaktbyten i form av fåglar. Om det finns med harar eller dylikt, kommer jag inte ihåg. På det hela taget en mycket detaljerad och fin och "glad" målning!
Jag håller inte på med jakt, men nog sjutton begriper jag hans glädje med luftpuffran i hand!
*Vad som hände sedan, skiftade ju. Vid Kartagos förstörelse avrättade romarna samtliga män och pojkar, staden jämnades bokstavligen helt och hållet med marken, och slutligen såldes alla kvinnor och barn som slavar.
Men den typen av utplånande folkmord har verkligen tillhört undantagen i historien. Oftast har besegrat folk med tiden anslutit sig till, och kulturellt uppgått i / förenat sig med fienden. Vilket gör alla enkla resonemang om olika folks ursprung rätt omöjliga, som historikern Dick Harryson förklarade i P1 idag. (Fast mest komiskt var att han förklarade att "Got/Goth", "Göte" osv helt enkelt bara betyder "mann". En "Visigot" betyder alltså bara "en mann från väster".
