finns intresse för en ny klubb (närheten av tidaholm )

[Daniel]

piteå luft vapen klubb har ju kommit igång nu och det är vi glada för. nu undrar jag om det finns tillräckligt med intresse för att starta en klubb i närheten av tidaholm med en ca 4-5 mils radie kanske finns massor med eldstjälar här på forumet som bor i dessa trakter isf svara på detta inlägg så får vi se framme i höst om intresset är till räckligt stort så kanske vi kan gå ihop ett gäng och diskutera vidare utväcling mvh mikael johansson

[Jonas]

Jag bor lite utan för Falköping Låter väldigt intressant

[M-Johansson]

hallå där ute är intresset så liten där ute bara jonas och jag som är sugna på en klubb på hemma plan

[öberg]

Du var mig en stressad rackare Lugn i långkalsongen
Ja det hakar jag på!

[Ulf]

Håller alla mina tummar för er boys

Vore läckert med fler klubbar i landet.

Med tanke på hur mycke fler personer som bor i de södra landsdelarna än här uppe , tycker jag spontant att det bör
finnas ett rejält stort underlag av intresserade.

Som sagt , för egen del var forum en perfekt inkörsportal.
I sånt här fall , är man jäkligt tacksam när folk skriver var dom bor (på ett ungefär iaf) , plötsligt upptäcker man då att det är flera från samma stad , ja t.om. by, helt ovetandes om varann, häckar på samma ställe

Skytteträffarna i klubben, som vi kallar dem , oavsett råplink/spärreld/ft-bana/rundsnack ger oerhört mycket.
Här kläms/känns/provas/byts/säljs saker , som man bara ser på bild hos handlare annars.
Pratas en hel del jakt i vårat gäng, pga 14/18 medlemmar är flitiga jägare & tävlingsskyttar inom krut...

Kör hårt !!!

[kaj]

jag har inte så långt till Tidaholm ! jag hakar oxå på

[M-Johansson]

bara 4st som hakar på än kom igen bättre upp. hur många medlemar finns det i dessa trakter tro går det att kolla tro?

[Daniel]

Besök
28 jul 2009 - 27 aug 2009


Stockholm 1 679 9,11 %
2. Bromma 1 634 8,87 %
3. Goteborg 1 110 6,02 %
4. Malmo 768 4,17 %
5. Karlstad 620 3,36 %
6. Pitea 526 2,85 %
7. Uppsala 404 2,19 %
8. Linkoping 376 2,04 %
9. Solna 352 1,91 %

28 jul 2009 - 27 aug 2009

Visa topplista genom att klicka på knappen (look) nedanför (top 250)
Obs lång lista.

[spoil_l]1. Stockholm 1 679 9,11 %
2. Bromma 1 634 8,87 %
3. Goteborg 1 110 6,02 %
4. Malmo 768 4,17 %
5. Karlstad 620 3,36 %
6. Pitea 526 2,85 %
7. Uppsala 404 2,19 %
8. Linkoping 376 2,04 %
9. Solna 352 1,91 %
10. Umea 335 1,82 %
11. Gavle 314 1,70 %
12. Lulea 291 1,58 %
13. Borlange 288 1,56 %
14. Akersberga 281 1,52 %
15. Norrkoping 249 1,35 %
16. Boden 224 1,22 %
17. Finspang 210 1,14 %
18. Lidkoping 207 1,12 %
19. Skelleftea 206 1,12 %
20. Hallstahammar 202 1,10 %
21. Falkenberg 196 1,06 %
22. Vasteras 192 1,04 %
23. Skovde 189 1,03 %
24. Koping 186 1,01 %
25. Hagersten 170 0,92 %
26. Kristianstad 164 0,89 %
27. (not set) 161 0,87 %
28. Orebro 146 0,79 %
29. Kumla 143 0,78 %
30. Karlskoga 142 0,77 %
31. Alingsas 138 0,75 %
32. Henan 134 0,73 %
33. Ljungskile 132 0,72 %
34. Kungsgarden 128 0,69 %
35. Motala 125 0,68 %
36. Limhamn 124 0,67 %
37. Jonkoping 123 0,67 %
38. Stenungsund 121 0,66 %
39. Danderyd 114 0,62 %
40. Nordmaling 113 0,61 %
41. Sater 111 0,60 %
42. Hassleholm 104 0,56 %
43. Fagersta 101 0,55 %
44. Gallivare 101 0,55 %
45. Ludvika 96 0,52 %
46. Boras 96 0,52 %
47. Vargarda 96 0,52 %
48. Nykoping 94 0,51 %
49. Karlskrona 94 0,51 %
50. Bastad 93 0,50 %
51. Eskilstuna 91 0,49 %
52. London 91 0,49 %
53. Ornskoldsvik 88 0,48 %
54. Nykvarn 87 0,47 %
55. Sodertalje 86 0,47 %
56. Ystad 85 0,46 %
57. Sundsvall 79 0,43 %
58. Nybro 78 0,42 %
59. Grums 78 0,42 %
60. Lund 76 0,41 %
61. Hudiksvall 74 0,40 %
62. Kalmar 72 0,39 %
63. Norrtalje 70 0,38 %
64. Molndal 69 0,37 %
65. Stenkullen 69 0,37 %
66. Ostersund 67 0,36 %
67. Enkoping 67 0,36 %
68. Tumba 66 0,36 %
69. Landskrona 62 0,34 %
70. Ekeby 59 0,32 %
71. Nassjo 57 0,31 %
72. Ljungby 54 0,29 %
73. Kalix 51 0,28 %
74. Morrum 49 0,27 %
75. Oslo 47 0,26 %
76. Norsborg 47 0,26 %
77. Odsmal 43 0,23 %
78. Sala 42 0,23 %
79. Halmstad 42 0,23 %
80. Vaxjo 41 0,22 %
81. Odakra 41 0,22 %
82. Nossebro 40 0,22 %
83. Fargelanda 39 0,21 %
84. Farsta 38 0,21 %
85. Taby 37 0,20 %
86. Trollhattan 36 0,20 %
87. Karlshamn 36 0,20 %
88. Dorotea 36 0,20 %
89. Falun 34 0,18 %
90. Alvsborg 34 0,18 %
91. Kungalv 33 0,18 %
92. Akers Styckebruk 32 0,17 %
93. Balinge 32 0,17 %
94. Avesta 31 0,17 %
95. Helsingborg 31 0,17 %
96. Balsta 29 0,16 %
97. Kinna 29 0,16 %
98. Upplands-Vasby 29 0,16 %
99. Grastorp 29 0,16 %
100. Uddevalla 29 0,16 %
101. Lycksele 27 0,15 %
102. Sundbyberg 27 0,15 %
103. Vastra Frolunda 27 0,15 %
104. Angelholm 25 0,14 %
105. Kristinehamn 24 0,13 %
106. Trondheim 23 0,12 %
107. Cologne 23 0,12 %
108. Arvika 22 0,12 %
109. Rimforsa 22 0,12 %
110. Arjang 20 0,11 %
111. Arboga 19 0,10 %
112. Ronninge 18 0,10 %
113. Varberg 18 0,10 %
114. Kungsbacka 17 0,09 %
115. Gunnebo 17 0,09 %
116. Kiruna 17 0,09 %
117. Timra 16 0,09 %
118. Norberg 15 0,08 %
119. Leksand 15 0,08 %
120. Hagfors 15 0,08 %
121. Kemi 15 0,08 %
122. Katrineholm 14 0,08 %
123. Paris 14 0,08 %
124. Visby 14 0,08 %
125. Sollentuna 13 0,07 %
126. Savedalen 13 0,07 %
127. Bromolla 12 0,07 %
128. Sjobo 12 0,07 %
129. Amsterdam 12 0,07 %
130. Partille 12 0,07 %
131. Svedala 12 0,07 %
132. Kallered 11 0,06 %
133. Vannes 11 0,06 %
134. Samorin 11 0,06 %
135. Borensberg 11 0,06 %
136. Mjolby 11 0,06 %
137. Sibbhult 11 0,06 %
138. Lysekil 11 0,06 %
139. Vimmerby 11 0,06 %
140. Hultsfred 11 0,06 %
141. Kramfors 11 0,06 %
142. Helsinki 10 0,05 %
143. Gislaved 10 0,05 %
144. Vindeln 10 0,05 %
145. Oxelosund 10 0,05 %
146. Kungshamn 10 0,05 %
147. Rennes 10 0,05 %
148. Bjuv 9 0,05 %
149. Bergen 9 0,05 %
150. Solvesborg 9 0,05 %
151. Staffanstorp 9 0,05 %
152. Laholm 9 0,05 %
153. Alta 9 0,05 %
154. Vannas 9 0,05 %
155. Ashammar 9 0,05 %
156. Bergsjo 8 0,04 %
157. Copenhagen 8 0,04 %
158. Stjordal 8 0,04 %
159. Billesholm 8 0,04 %
160. Alvik 8 0,04 %
161. Odense 8 0,04 %
162. Bollnas 8 0,04 %
163. Vaasa 8 0,04 %
164. Soderhamn 8 0,04 %
165. Skara 8 0,04 %
166. Storfors 7 0,04 %
167. Hillerod 7 0,04 %
168. Vanersborg 7 0,04 %
169. Save 7 0,04 %
170. Kil 7 0,04 %
171. Boulogne-Billancourt 7 0,04 %
172. Truro 7 0,04 %
173. Lahti 7 0,04 %
174. Stavanger 7 0,04 %
175. Kisa 7 0,04 %
176. Horten 6 0,03 %
177. Alvsjo 6 0,03 %
178. Oulu 6 0,03 %
179. Ronneby 6 0,03 %
180. Hede 6 0,03 %
181. Vastervik 6 0,03 %
182. Simrishamn 6 0,03 %
183. Ruokolahti 6 0,03 %
184. Molnlycke 6 0,03 %
185. Huddinge 6 0,03 %
186. Tingsryd 6 0,03 %
187. Tranemo 6 0,03 %
188. Varobacka 6 0,03 %
189. Flen 6 0,03 %
190. Varnamo 6 0,03 %
191. Recklinghausen 6 0,03 %
192. Heby 6 0,03 %
193. Ahus 6 0,03 %
194. Mora 6 0,03 %
195. Globen 5 0,03 %
196. Vadstena 5 0,03 %
197. Insjon 5 0,03 %
198. Kristiansand 5 0,03 %
199. Vara 5 0,03 %
200. Harnosand 5 0,03 %
201. Smedjebacken 5 0,03 %
202. Vetlanda 5 0,03 %
203. Bodo 5 0,03 %
204. Torslanda 5 0,03 %
205. Forshaga 5 0,03 %
206. Anderstorp 5 0,03 %
207. Jakobsberg 5 0,03 %
208. Tonsberg 5 0,03 %
209. Thessaloniki 5 0,03 %
210. Djursholm 5 0,03 %
211. Savsjo 5 0,03 %
212. Oskarshamn 4 0,02 %
213. Mariestad 4 0,02 %
214. Eslov 4 0,02 %
215. Forslov 4 0,02 %
216. Taberg 4 0,02 %
217. Tampere 4 0,02 %
218. Nalden 4 0,02 %
219. Kong 4 0,02 %
220. Mellerud 4 0,02 %
221. Hovmantorp 4 0,02 %
222. Silkeborg 4 0,02 %
223. Arhus 4 0,02 %
224. Gardanne 4 0,02 %
225. Nacka 4 0,02 %
226. Olofstrom 4 0,02 %
227. Kongsvinger 4 0,02 %
228. Ljusdal 4 0,02 %
229. Vilhelmina 4 0,02 %
230. Svalov 4 0,02 %
231. Toulouse 4 0,02 %
232. Skanor 3 0,02 %
233. Astorp 3 0,02 %
234. Boliden 3 0,02 %
235. Horby 3 0,02 %
236. Hedemora 3 0,02 %
237. Drammen 3 0,02 %
238. Asbro 3 0,02 %
239. Catania 3 0,02 %
240. Gjern 3 0,02 %
241. Kilafors 3 0,02 %
242. Huskvarna 3 0,02 %
243. Tullinge 3 0,02 %
244. Bardufoss 3 0,02 %
245. Besancon 3 0,02 %
246. Versailles 3 0,02 %
247. Ronne 3 0,02 %
248. Budapest 3 0,02 %
249. Hogsby 3 0,02 %
250. Storvik 3 0,02 %[/spoil_l]

[M-Johansson]

tackar för det måste ju finnas underlag för ny förening

[M-Johansson]

hallå grabbar kan vi dra igång en klubb med bara 4 medlemar ?
Några praktiska råd.
[spoil_l]IDEELL FÖRENING= Allmännyttig förening = En förening som inte bedriver affärsmässig verksamhet.
Föreningens huvudsakliga syfte ska vara allmännyttig dvs. en verksamhet som samhället tycker är angeläget att stödja.
Av föreningens stadgar ska klart framgå att föreningen har ett allmännyttigt ändamål.
En allmännyttig ideell förening ska alltid ha demokratiska principer och vara öppen för alla som vill vara med och som delar föreningens målsättning.
Merparten av de allmännyttiga föreningarna är befriade från skatt.
Det finns ingen lag om ideella föreningar. Detta innebär att en grupp människor kan bilda en förening utan tillstånd från någon myndighet.
För att stat och kommun ska erkänna en förening som bidragsberättigad krävs att den har antagna stadgar och en demokratiskt vald styrelse.

Att bilda förening
Hur uppstår en förening?
De flesta föreningar startas genom att ett antal människor med ett gemensamt intresse bestämmer sig för att bilda förening med ett visst ändamål, utveckla sina intressen i organiserad form.
När man bildar förening bör man vara minst 10 personer, men det räcker med 3 personer.
Några orsaker till att man bildar förening:
- kan vara att man tävlar i seriespel
- vill idrotta i organiserad form
- krav från kommunen att lokaler endast upplåts åt föreningar
- krav för att få statliga och kommunala bidrag
- krav för att få tillstånd att sälja lotter.

Juridisk person
En förening är en juridisk person, vilket betyder att föreningen kan skriva avtal, ansvara för skulder, vara arbetsgivare m m.
Förening blir juridisk person när stadgar är antagna och styrelse vald.
En juridisk person = Förening
- kan äga sakar
- teckna avtal
- vara arbetsgivare
- vara part inför myndighet
- kan försättas i konkurs


Bildandet av förening
- kalla alla intresserade till allmänt möte
- affischera - annonsera - dela ut flygblad
- Initiativtagarna bör ha förberett mötet genom att ha kontaktat kommunens
fritidskontor för att ta reda på:
regler för eventuellt bidrag
hjälp till lokaler
hjälp med administrationen, tryckhjälp m m
speciella krav som ställs på föreningen.
- Kontakter bör också tas med lämpligt riksförbund/specialförbund.

För att första mötet ska gå smidigt är det nödvändigt att initiativtagarna planerar mötet:
skaffa trevlig möteslokal
förberett sig på tänkbara frågeställningar
delar ut utarbetat förslag till stadgar
delar ut upprättad dagordning (vilka frågor som ska behandlas)

I början av mötet bestämmer mötesdeltagarna vem som ska vara mötes- ordförande, sekreterare, justeringsman och rösträknare.
När beslut är tagna om stadgar, namn och styrelse anses föreningen bildad.

Stadgar
Stadgarna är grunden i en ideell förening. Dessa ska kortfattat informera medlemmarna om föreningens ändamål, regler m m.
Personerna som vill bilda föreningen ska upprätta förslag till stadgar.
Det finns ingen lag på vad stadgarna ska innehålla, men de bör innehålla vissa grundläggande regler för föreningens verksamhet.

Följande bör finnas med i stadgar:
- föreningens namn
- föreningens hemort
- ändamålet för föreningen
- regler för hur verksamheten ska bedrivas
- verksamhetsår
- årsmötet
- regler för medlemskap, utträde och uteslutning
- medlemsavgiften
- regler om rösträtt
- styrelsens sammansättning
- regler för styrelsemöten
- regler för ändring av stadgarna
- regler för upplösning av föreningen

Stadgarna ska ses som den lag föreningen ska rätta sig efter.

Pm för den som ledermötet (Dagordning)

1 Mötets öppnande
Någon av initiativtagarna hälsar de närvarande välkomna och ger en kort information om syftet med mötet och presenterar den som arbetat med förberedelserna. Deltagarna antecknas på en lista som vid behov kan användas som röstlängd.

2 Godkännande av dagordning
Dagordningen läses upp för godkännande

3 Vad av ordförande för mötet
Några väljs att leda dagens förhandlingar (oftast, men inte alltid, den som börjat leda mötet).

4 Val av sekreterare för mötet
Någon väljs att föra protokoll över dagen förhandlingar.

5 Val av två justeringsmän och tillika rösträknare
Justeringsmännen ska kontrollera att innehållet i det förda protokollet är riktigt. De fungerar också som rösträknare under mötet om det behövs.

6 Information om initiativtagarnas förarbete
Informera om intresset för bildandet av en förening:
- möjlighet att få hjälp av kommunen
- villkoren för att komma med i en riksorganisation (ex Sveriges Riksidrottsförbund)

7 Beslut om bildande av föreningen
Ställ frågan om föreningen ska bildas.

8 Beslut om föreningens namn
Tala om vilket namnförslag som ni kommit fram till och besluta om detta eller något annat namn.

9 Fastställande av stadgar
Gå igenom det stadgeförslag som ni förberett. Läs upp paragraferna och godkänn dessa var för sig. Det är viktigt att alla förstår vad varje paragraf betyder.

10 Fastställa årsavgiften
Fastställa årsavgiften för kommande verksamhetsår.

11 Val av föreningens ordförande
Väljs på ett år.

12 Antal styrelseledamöter
Fastställa antalet ledamöter i styrelsen (bäst med jämnt antal + ordförande). Detta finns oftast redan i stadgarna och är därmed beslutat redan vid punkt 9.

13 Val av övriga styrelseledamöter
Denna första gång väljs hälften på ett år och övriga på två år (se stadgarna)

14 Val av suppleanter
Välj en eller flera (ofta två) suppleanter som kan ingå i styrelsen om ordinarie ledamot är förhindrad. Suppleanterna väljs oftast på ett år. Välj suppleanterna i turordning.

15 Val av revisorer
Väljs oftast på ett år. Revisor får inte sitta i styrelsen eftersom han sedan ska granska styrelsens förvaltning och räkenskaper.

16 Val av valberedning
Förslagsvis väljs tre medlemmar, med en som sammankallande. Valberedningen förbereder personvalen till nästa årsmöte. Styrelseledamot kan ingå men ska då inte stå på omval vid nästa möte

17 Budget
Om det finns en budget, redovisas denna och godkänts, eventuellt med vissa ändringar.

18 Övrigt
Här kan övriga frågor behandlas. Dock ska inga ekonomiska frågor behandlas på denna punkt då frågan inte fanns med på dagordningen.

19 Mötet avslutas
Föreningens nu valde ordförande tackar för visat intresse och förklarar mötet avslutat.

Medlemmarna
De flesta ideella föreningar har öppen medlemsintagning. Det finns undantag ex en villaförening, ordensällskap och liknande.
För att föreningen ska bli befriad från skatt måste den vara öppen för alla. Det samma gäller för statliga och kommunala bidrag.
Ansökan om medlemskap görs muntligt eller skriftligen till föreningens styrelse. Regler för inträde bör finnas med i föreningens stadgar.
Medlem har rätt att delta i möten och andra sammankomster som anordnas för medlemmarna och rätt tillinformation om föreningens angelägenheter.
När en medlem inte betalar medlemsavgiften upphör medlemskapet. Regler för utträde bör finnas med i stadgarna. Beslut om utestängning av sociala skäl ska fattas med stor försiktighet.
En medlem som motarbetar föreningens ändamål kan bli utesluten. Beslut om detta görs normalt av årsmötet, men även styrelsen kan av praktiska skäl fatta detta beslut om stadgarna tillåter.
Föreningen måste ha sakliga skäl för uteslutningen innan beslut fattas. Vanliga personmotsättningar är inte tillräcklig orsak för uteslutning.
Medlem har inte någon rätt att själv gå in och kontrollera styrelsens arbete dvs titta på handlingar, bokföring m m. De valda revisorerna ska granska styrelsens arbete. Föreningens styrelse lämnar redogörelse vid årsmötet.
Ett medlemskap i förening är personligt och får inte överlåtas till annan person.
Medlemsavgiftens storlek varierar mellan olika föreningar. Avgiften bör vara rimlig.
Familjemedlemsavgift kan mycket väl användas, detta minskar familje- kostnaderna.

Styrelsen/ första styrelsemötet
Styrelsen fördelar inom sig arbetsuppgifter/ ansvarsområde
- Ordförande
- Vice ordförande
- Sekreterare
- Kassör
- Beslutar om firmatecknare
- Ev utser olika kommittéer

I en ideell förening finns inte några regler för lägsta antalet ledamöter i styrelsen. I en mindre förening bör det dock vara lämpligt med minst tre personer i styrelsen. Styrelsen väljs av medlemmarna på årsmötet och är föreningens verkställande ledning.

Ordförande:
ska leda styrelsens arbete
ska vara föreningens officiella representant
ska fördela arbetet
ska stimulera till olika insatser

Sekreterare:
ansvarar för föreningens information
skriver protokoll
ska förvara och arkivera skrivelser/protokoll
ska tillsammans med ordförande gå igenom vad som ska tas upp på mötet

Kassör
ska sköta bokföringen
göra in- och utbetalningar
söka bidrag
delta i styrelsearbetet
svara för information om föreningens ekonomi

Dessa tre personer är nyckelpersoner i föreningen.

Andra uppgifter:
Föreningsfester
Föreningslotterier
Utbildningsfrågor
Läger/resor och ungdomsansvarig

Årsmötet
Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Där får alla medlemmar vara med och fatta beslut och välja styrelse m m.

Årsmötet beslutar om:
tillsättande och avsättande av styrelse och revisorer
medlemsavgifter
hur årets vinst ska användas i föreningen
ändring av stadgar
upplösning av föreningen
föreningens organisation

Ordinarie årsmöte hålls en gång om året. Stadgarna bör innehålla uppgifter om när årsmöte ska hållas.

Extra årsmöte är styrelsen skyldig kalla till:
när föreningens styrelse tycker det behövs
när en revisor begär det
när minst en tiondel av medlemmarna begär det

Vid extra årsmöte är det bara de ärenden som föranlett mötet som ska behandlas. Kallelse till årsmötet kan göras på olika sätt
t ex:
genom brev till samtliga medlemmar
genom annons i den lokala tidningen eller medlemstidningen

Revisor/revision
En ideell förening bör ha minst en revisor. Två revisorer bör utses och dessutom ersättare. Vanligtvis väljs revisorerna för ett verksamhetsår i taget.
Styrelsen ska tillhandahålla revisorerna föreningens räkenskaper, protokoll, medlemsregister och övriga handlingar som revisorerna önskar ta del av.
Revisorerna bör alltid få styrelseprotokoll tillsänt sig, likaså ekonomiska rapporter.

Dagordning för årsmötet
1 Mötets öppnande
2 Godkännande av dagordningen
3 Val av mötesordförande
4 Val av mötessekreterare
5 Val av två justeringsmän tillika rösträknare
6 Uppläsande av styrelsens verksamhetsberättelse
7 Uppläsande av styrelsens ekonomiska berättelse
8 Uppläsande av revisionsberättelsen
9 Beviljande av ansvarsfrihet
10 Uppläsning av kommande verksamhetsplan och budget
11 Val av föreningsordförande
12 Val av styrelseledamöter
13 Val av suppleanter till styrelsen
14 Val av revisorer
15 Val av valberedning
16 Fastställande av medlemsavgifter
17 Övriga frågor
18 Mötet avslutas


FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR STÖRRE IDEELL

Förening
§ 1 Föreningens namn och hemort
Föreningens namn är ............................... med ........................... som hemort
Föreningen är medlem i Riksförbundet ......................................................

§ 2 Ändamål och uppgifter
Föreningen har till uppgift att verka som gemensam minoritets-, intresse och fritidsorganisation för ................... samt att främja ............................ gemensamma sociala och kulturella strävanden med målet att uppnå jämställdhet med landets majoritetsbefolkning.
Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden.
Föreningen förverkligar sin uppgift i enlighet med sina stadgar samt på det sätt som fastställts vid föreningens möten.

För att förverkliga sina mål kan föreningen anordna:
möten och tillställningar för behandling av aktuella kultur- och andra samhällsfrågor
studie- och annan fritidsverksamhet bland sina medlemmar
informations- och rådgivningsverksamhet
göra framställningar och förslag till myndigheter om medlemmarnas situation och upprätthålla kontakt med dessa
för finansiering av föreningens verksamhet uppbär föreningen medlemsavgift av sina medlemmar samt mottar bidrag och donationer.

§ 3 Medlemmar
Medlem i föreningen kan varje person bli som förbinder sig att följa dessa stadgar. Föreningen är skyldig att föra förteckning över sina medlemmar. Till hedersmedlem kan på styrelsens framställan kallas en person som på ett förtjänstfullt sätt verkat för föreningens bästa.

§ 4 Medlemsavgift
Föreningens medlemmar erlägger årligen en medlemsavgift vars storlek för nästkommande år fastställs av föreningens årsmöte.

§ 5 Medlemskapets upphörande
Medlem som bryter mot dessa stadgar eller genom sitt handlande åsamkar föreningen eller dess strävanden skada, kan på förslag av styrelsen och av föreningsmötes beslut skiljas från medlemskapet. Styrelsen ska informera den berörde om sitt förslag om uteslutning minst en vecka före det möte där beslut om uteslutning ska behandlas. Medlem som inte erlagt medlemsavgift anses ha utträtt ur föreningen.

§ 6 Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår. Räkenskaperna och handlingar rörande förvaltningen ska tillställas revisorerna minst fyra veckor före årsmötet. Revisorerna ska till styrelsen två veckor före årsmötet överlämna en skriftlig berättelse om den utförda granskningen.

§ 7 Föreningsmöte
Beslutanderätten i föreningen utövas av dess medlemmar på föreningsmöten. Föreningsmöten hålls då styrelsen så anser det behövligt eller då minst en tiondel (1/10) av medlemmarna kräver det för att behandla ett och samma ärende.
Föreningens årsmöte ska hållas före 15 mars.
På föreningsmöte har endast föreningens medlemmar rösträtt och endast medlem kan inväljas i styrelsen. Som medlem räknas endast den som erlagt medlemsavgift för det löpande verksamhetsåret.
Hedersmedlem har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid föreningens möten. På föreningsmötena fattas besluten med enkel röstmajoritet. Röstningen sker öppet om in någon av mötesdeltagarna kräver sluten omröstning. Val förrättas med slutna valsedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.
Kallelse till föreningsmöte ska tillställas medlemmarna genom brev eller på annat sätt som beslutas av årsmötet. I kallelsen ska meddelas vilka ärenden som ska behandlas.

På föreningens årsmöte ska följande ärenden behandlas:
att mötet är stadgeenligt utlyst
fastställande av mötets dagordning
val av ordförande, sekreterare och två protokolljusterare/rösträknare för mötet
behandling av styrelsens berättelse över verksamheten föregående år samt beslut om dess godkännande
behandling av föreningens bokslut och revisorernas utlåtande över detta samt beslut om fastställande av bokslutet
beviljande av ansvarsfrihet
val av styrelse
val av revisorer
val av valberedning
behandling av ärenden som av styrelsen förelagts årsmötet
beslut om medlemsavgiften
övriga frågor

§ 8 Styrelsen
Föreningens verkställande organ är styrelsen.
I styrelsen ingår föreningens ordförande, som väljs för högst två år i sänder samt minst fyra övriga ledamöter, bland vilka styrelsen väljer vice ordförande för ett kalenderår i sänder.
Styrelsens ledamöter väljs för två år i taget, så att årligen hälften av dem är i tur att avgå.
I styrelsen ingår dessutom minst två suppleanter, vilka väljs för ett år i taget. Vid styrelsens sammanträden har dessa yttrande- och förslagsrätt samt rösträtt, då de fungerar som ersättare för ordinarie ledamot.
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller då denne är förhindrad av vice ordföranden eller då minst hälften av styrelsens ledamöter kräver detta.
Styrelsen är beslutsför om ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande.
Kallelse till styrelsens möten ska alltid tillställas revisorerna.

§ 9 Firmatecknare
Föreningens firma tecknas av två i föreningen, föreningens ordförande eller vice ordförande tillsammans med kassören. Styrelsen utser en styrelseledamot att teckna firma i kassörens ställe, då denne är förhindrad. Vid kan styrelsen utfärda fullmakt att teckna firma i vissa ärenden.

§ 10 Upplösning av föreningen
Beslut om upplösning av föreningen ska fattas av föreningens årsmöte samt därefter vid föreningsmöte som hålls tidigast en månad efter årsmötet. Ärendet ska omnämnas i kallelsen till mötet. beslut om upplösning av föreningen kan inte fattas med annat än med fyra femtedels (4/5) majoritet bland de närvarande medlemmarna.
Vid upplösningen av föreningen överlämnas tillgångarna till föreningens förbund eller kommunen.

Protokoll
Protokollet är en sammanfattning av besluten under sammanträdet. För att klara detta måste sekreteraren föra anteckningar om vad som diskuteras och beslutas.

Resultaträkning och balansräkning
När året är slut gör man en resultaträkning och en balansräkning.

Revisionsberättelse
Resultaträkning och balansräkning skall granskas av revisorer som skriver en revisionsberättelse.

Bidrag
För att bedriva verksamhets behövs det pengar. Dessa kan föreningen skaffa genom medlemsavgifter, lotterier, basarer m m.
Genom bidrag stöder samhället föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.
Lunds kommun, Kultur & Fritid ger olika slag av ekonomiska bidrag till olika kategorier av ideella föreningar. Se speciella regler för ungdomsorganisationer, invandrarföreningar, kulturföreningar.[/spoil_l]
det står att det faktist räcker med 3 medlemar men borde vara minst 10st

[Ulf]

Lysande M-Johansson

Är inte alls så krångligt som det ser ut i skrift.
3 pers, så är man igång.

1. Skapa styrelse
2. Stadgar & säkerhetsföreskrifter. (glöm ej att idka viltvård)
3. Styrelsen utser 2 st (ordförande + kassör/sekreterare) till förtroendet att utfärda Föreningsintyg
4. Regga hos skattemyndigheten.
5. Skaffa ansvarsförsäkring för klubben via Sv. JägareFörbundet , förslagsvis.
6. Hyr/arrendera/låna skjutbana/skjutplats ( miljö & säkerhetsgodkänd)

Detta var smidigaste vägen för oss.
Här fanns ingen jaktklubb som ville ha oss som sektion till deras verksamhet, vi var en böld i aschlet tydligen
De ansåg/trodde väl att dom skulle måsta ställa upp med jobb, på våra träffar....

Mitt råd : stå på egna ben , krusa inga surgubbar. Iom att man är sin egen , är man fri att hålla till på flera ställen där man har skjuttillstånd. Helt obunden av andras samröre.

[mikebike]

6. Hyr/arrendera/låna skjutbana/skjutplats ( miljö & säkerhetsgodkänd)

Punkt 6 är nog den som är svårast. De (allt färre) banor som finns hör i regel till någon förening.

[M-Johansson]

ja man skulle ha lite mera mark som man äger själv jag har bara ca 1 hektar där jag skjuter är det ca 40 meter med stor vall bakom går nog att få till ytterligare 10 meter och blir vi inte mer än 4st så räcker det nog med den platsen men hur går man till väga om man vill ha den platsen godtjänd för luft skytte ?

[öberg]

För privat bruk krävs inget tillstånd. Det räcker med att man har fullgott kulfång och har uppsikt att ingen obehörig kan komma till skada.
Vill man vara på den säkra sidan kan man be polis att "besiktiga" banan. Annars finns det en tillsyningsmyndighet för just sådana besiktingar.
Enklast är nog att försöka komma intill en befintlig skjutbana.
jag får nyttja Råda jaktskytteklubb´s bana för övningsskytte.
Det skulle ju kunna vara ett alternativ? fast det är väl åt fel håll för dom flesta antar jag?

[Jonas]

För privat bruk krävs inget tillstånd. Det räcker med att man har fullgott kulfång och har uppsikt att ingen obehörig kan komma till skada.
Vill man vara på den säkra sidan kan man be polis att "besiktiga" banan. Annars finns det en tillsyningsmyndighet för just sådana besiktingar.
Enklast är nog att försöka komma intill en befintlig skjutbana.
jag får nyttja Råda jaktskytteklubb´s bana för övningsskytte.
Det skulle ju kunna vara ett alternativ? fast det är väl åt fel håll för dom flesta antar jag?

men om bössan kräver licens får man skjuta på egen mark då fast det är sportskytte

[öberg]

Japp det får du!
Var en i pistolskytteföreningen som tränade skytte i en ravin som han har på sina ägor (Pistol, krut)
Det kom sig inte bättre än en vandrare anmälde honnom till polisen för att han sköt där. Polisen åkte ut och konstaterade att det var fullgott kulfång och åkte där i från utan att det hände skytten något.

[Jonas]

Om det stämmer öberg så sladet nog inte va så svårt att hitta mark

[mikebike]

För att följa länken så måste du registera dig.

[öberg]

1 kap. Definitioner m.m.
1 § Med skjutbana avses en permanent anläggning utom- eller inomhus
som används för utbildnings-, övnings- eller tävlingsskytte. En anläggning
anses permanent då den är utrustad med fast eller rörlig anordning för
uppställning av mål och markerad plats för skytt.

Privat plats för inskjutning av vapen bör inte anses som en tillståndspliktig
skjutbana enligt 3 kap. 6 § tredje stycket ordningslagen
(1993:1617), om skyttet bedrivs av den som disponerar platsen eller
av andra i hans närvaro och om platsen inte ligger inom detaljplanelagt
område.

Dom tar ju nästan ut varandra!
Men det är ju bara att låta en polisman titta på det hela och sen ge fan i och markera ut skjutplatser.
Sen sa polisen nåt helt annat till klubbpolaren, men dom är väl offside som vanligt kan jag tro.

[mikebike]

Tidigare vet jag att det har förekommit en siffra på ett antal skott som får avlossas innan en plats anses vara en skjutbana, men den formuleringen verkar ha försvunnit.
Det blir en gråzon, men en skjutbana som används av en skytteklubb får nog alltid anses vara just en tillståndspliktig skjutbana.

[Jonas]

Tidigare vet jag att det har förekommit en siffra på ett antal skott som får avlossas innan en plats anses vara en skjutbana, men den formuleringen verkar ha försvunnit.
Det blir en gråzon, men en skjutbana som används av en skytteklubb får nog alltid anses vara just en tillståndspliktig skjutbana.

Jag har pratat med en banansvarig som jag känner å han sa att all skytte som räknas som sportskytte ska ske på anvisad plats om du har sportskytte licens.
Men har du bössan för jakt så kan du nästan skjuta var du vill så länge markägaren ger tillstånd till det å att det sker utan risk för att skada kan uppstå.
han sa en sak till att jag får inte skjuta med mitt luftgevär på en bana som är godkänd för trap eller skeet med hagelbössa då det räknas som kulvapen.

[mikebike]

Men har du bössan för jakt så kan du nästan skjuta var du vill så länge markägaren ger tillstånd till det å att det sker utan risk för att skada kan uppstå.

Ja, det står ju uttryckligen att inskjutning är tillåten, men skjuter man dagligen hundratals lerduvor t.ex. så är det knappast ok. En väsentlig skillnad mellan inskjutning och träningsskytte (med hagelvapen) är att i det första fallet får blyhagel användas, men inte i det senare fallet.

han sa en sak till att jag får inte skjuta med mitt luftgevär på en bana som är godkänd för trap eller skeet med hagelbössa.

Samma med många banor som är godkända för pistolskytte. Har man otur står det i tillståndet att banan endast är godkänd för pistolskytte istället för att den är godkänd upp till en viss kaliber.
På vår pistolskjutbana får jag alltså skjuta .44 Magnum med mina revolvrar, men jag får inte skjuta med ett licensfritt luftgevär!

[sexskjutarn]

Måste man ha en HWbössonsson och license för att vara med?

[M-Johansson]

Måste man ha en HWbössonsson och license för att vara med?

nä då inget krav på vilken sorts gevär pcp som fjäder om det finns inntresse så kommer vi givetvis att följa dom lagar som redan finns skrivna

[Ulf]

Hur går det för er ?
Blivit några framsteg ?

Och häng inte upp er på detaljer! som vissa element vill påvisa som omöjliga !
Skit fullständigt i vad insnöade & inskränkta älgjägargubbar i "sina" egenhändigt envåldshärskande tro, att det bara finns BSA Airsporter & Webley Tracker man kan få målskyttelicens på, och endast genom deras försorg.....jösses...

Berträffande skjutplats , kan aldrig en kommun neka en förening med Skatteverkets organisations/reg.nr hjälp !
Bara så ni vet.

Kan snart tillhandahålla en liten "manual" , för folk som vill starta och föra sportskyttegrenen f r a m å t , till allas gagn.
Ligger under lupp hos övriga reggade klubbar.

Sen vill det till lite driv i medlemmar som verkligen vill stötta detta, oavsett om man bor i länet eller inte .
Hjälp till för fasiken !
Ta vara på chans där det finns entusiaster som vill nånting , ett skapande för för just D I T T intresse