10m stående
skyttekläder från topp till tå
FWB 602 med diopter
H&N Sport 4,5mm
Dagens tavla får bli erfarenheterna från förmiddagens mästerskap i Falling Target. Fem prickar av typen skidskytte skall bekämpas på kommando. -"Prick nummer ett, ladda....3 2 1 start! (30 sekunder) Stop! -"prick nummer två, ladda etc...
Första pricken har ett hål på 10mm där diabolen skall passera för att slå upp "träff" paddeln. Prick nr 2 har 8mm, 6mm, 5mm och sista pricken har 4mm hål.
Att skjuta ett skott på 30 sekunder är igentligen ingenting märkvärdigt. Begränsningen ligger för min del i att jag hinner inte ta om skottet och börja om igen, det hinner jag inte. Men när skjutledaren kommenderar -"START!" så händer konstiga saker...
Pulsen rusar, fingrarna blir iskalla och darriga, kornringen är överallt utom runt pricken. Det blir omöjligt att skjuta bra.
Naturligtvis bommar jag de första skotten och jobbar med mig själv för att komma i balans. Fullt fokus på den skottplan jag bestämt mig för att följa, samma rörelser som på träningen, samma kontrollpunkter vid lyftet, hitta balansen vid grovriktningen, långsamt vrida in huvudet mot dioptern, behålla balansen när jag sänker kornringen ned mot pricken, distinkta avtryck när rätt läge uppstår. Att följa skottplanen fokuserat lugnar ner min puls och spända muskler börjar slappna av men jag bommar fortfarande.
Jag försöker vara extra noga vid efterriktningen för att se var kornringen tar vägen efter skottet för att försöka lura ut var skottet hamnar någonstans. Jag lyckas inte bli klok på om jag drar ut skotten åt något specifikt håll och tycker att jag ligger helt okej runt pricken efter de flesta skotten, men jag bommar hela tiden...
Min första träff landar på skott nummer 15, jag lyckas trä diabolen genom ett 4mm hål stående på 10m och spontana applåder uppstår i publiken, när skjutledaren går förbi mej och visar protokollet där det står en etta bredvid mitt namn i serie 3 så anmäler jag: -"Det måste vara något fel på femte pricken, den markerar ju träff." Skjutledaren försäkrar att målen fungerar som dem skall och börjar kommendera ladda för den fjärde serien.
Resterande del av skyttet går något bättre och jag kan konstatera 3 träff av 25 möjliga när tävlingen är slut. Jag är naturligtvis toksist och långt ifrån någon finalskjutning.
En ur service personalen som putsar på målen efter varje serie kommer fram och berättar -"Du hamnade höger om hålet hela tiden när du sköt. I övrigt såg det bra ut."
Med facit i hand är det bara att konstatera svagheterna i mitt skytte. Nu blir det upp till mig att ta mig ur all frustration och besvikelse och vända allt negativt till en erfarenhet som jag kan dra lärdom av.
Att det ska va så förbannat svårt att skjuta...
Här har vi ett Falling Target mål, idag är reduceringarna 10, 8, 6, 5 och 4mm.
För att följa länken så måste du registera dig.När man tittar närmare så är det smått obegripligt att det går att få igenom en diabol i ett 4mm hål. Sittskyttarna med stöd skjuter även på 3mm hål...
För att följa länken så måste du registera dig.Imorgon tränar vi igen eller hur!
